Så lurar du din hjärna att vilja spara (ja, faktiskt!)

Du vet redan att du “borde spara”. Ändå tar pengarna slut. Här är varför det inte är ditt fel – och vad du kan göra åt det.

Hjärnan gillar snabba kickar – inte långsiktigt sparande

Att spara pengar är som att börja träna. Alla vet att det är bra. Men soffan är bekvämare. Och glass är godare än broccoli. Samma sak gäller din ekonomi.

Vår hjärna är programmerad att söka belöningar här och nu. Det är därför du köper klänningen, Airfryern, den spontana middagen – trots att du “egentligen” borde lägga pengarna på sparkontot.

Och vet du? Det är inte för att du är dålig med pengar.
Det är för att du är människa.

Därför funkar vanliga sparmetoder dåligt

“Bara lägg undan 10% av lönen direkt.”
“Ställ in en autogiroöverföring.”
“Skippa latten.”

Visst, det låter rimligt. Men det är sällan hållbart. Varför? För att det inte känns nåt. Det blir osynligt. Tråkigt. Det går förbi hjärnans belöningssystem – och då orkar du inte fortsätta.

Det du behöver är snabba vinster (för hjärnan alltså)

För att spara långsiktigt måste du ge hjärnan snabb feedback. Och då krävs två saker:

  1. Tydlighet: Du måste se vad som händer med dina pengar.

  2. Belöning: Det måste kännas kul, tryggt eller tillfredsställande att spara.

Med rätt struktur (hej kontotricket!) kommer du börja se summor växa. Du kommer märka att det är pengar kvar på matkontot. Att shoppingkontot inte är tomt dag 10. Att det står tusenlappar i semesterpotten – mitt i februari!

Och vet du vad?
Det känns SJUKT BRA.

Hjärnan älskar framgång – du måste bara visa den vägen

När du kopplar ihop ekonomin med en visuell struktur och tydliga resultat – då börjar du spara nästan av dig själv. För du vill känna den där peppen. Du vill få det där överskottet. Du vill fortsätta.

Och det är exakt därför kontotricket fungerar.

Nästa inlägg? Det handlar om ett av mina favoritknep:

Hur du får varje pryl att kännas mindre lockande – genom att tänka på ett helt annat sätt.💼🛍️

Hej för nu!

/Mathilda

Ska jag ha sju konton?! Har du blivit tokig?

 Det låter krångligt. Överdrivet. Nästan lite sektsvängigt. Men sju konton är faktiskt nyckeln till mer kontroll, mindre stress – och mer pengar över.

Ett konto räcker inte – om du vill ha koll

Du kanske har ett lönekonto. Kanske ett sparkonto. Kanske ett “för säkerhets skull”-konto med en femhundring på. Och det är det.

Men här är grejen: när allt blandas på ett och samma ställe, blir det helt omöjligt att veta vad som är vad. Vad som ska gå till hyran. Vad som är matpengar. Vad som kan shoppas upp på fredagsfeeling.

Och när du inte vet – då tar hjärnan genvägar.

Varför flera konton förändrar hela ditt ekonomiska liv

När varje utgift får ett eget hem (läs: konto), händer något med din hjärna. Du får en känsla av kontroll. Du ser exakt hur mycket du har kvar i just matpengar eller shoppingpengar. Och du börjar tänka annorlunda kring varje köp.

💡 Det handlar inte om att förbjuda dig själv att handla.
Det handlar om att veta vad du har råd med – på riktigt.

Men… sju konton? Är det inte överdrivet?

Det är faktiskt ganska rimligt. Sju konton täcker dina vanligaste behov:

  • Inkomst

  • Fasta kostnader

  • Mat

  • Shopping

  • Buffert

  • Semester

  • Bolån eller boende

Det behöver inte vara exakt sju. Det kan vara sex. Eller åtta. Poängen är:
Blanda inte allt i samma gryta. Separera. Specificera. Förenkla.

Du får inte mer pengar – men det känns så

Det är lite som att städa ett stökigt skafferi. Innehållet är exakt detsamma – men känslan är helt annorlunda när allt har sin plats. Du hittar saker. Du får överblick. Du slänger mindre. Du planerar bättre.

Samma sak med din ekonomi. Du ser vad som går åt. Du märker vad som blir över. Och det blir faktiskt pengar över.

I nästa inlägg: den viktigaste delen av hela budgetresan

Då ska vi snacka hjärnan och sparandet. För du vet ju redan vad du borde göra – men varför känns det så jobbigt ibland? Hur får man hjärnan att vilja spara? Missa inte det.

Hej för nu!

/Mathilda

Den där känslan av VA?!

Har du någon gång tänkt ”vi lägger inte så mycket på mat” – och sen inser att det är typ 10.000 i månaden? Välkommen till ”VAAA-känslan”.

Vart tar alla pengar vägen egentligen?

Att känna att man “har koll” är inte samma sak som att ha koll. Jag vet – jag har varit där. Du kollar snabbt i bankappen, ser att det inte är helt tomt, och tänker “vi lever ju ganska sparsamt ändå”. Men så sätter man sig ner. Printar ut tolv månaders kontoutdrag. Går igenom rad för rad. Och då händer det.

Den. Där. Känslan.

Vad är ”VAAA-känslan”?

Det är det ögonblicket då du ser hur många gånger du dragit kortet på Ica. När du inser att den där “vi käkar inte ute så ofta”-verkligheten är typ 13 restaurangbesök på en månad. När dina små inköp plötsligt blir ett femsiffrigt årligt shoppingkonto.

Du kanske nästan skrattar. Eller får en klump i magen. Eller både och. Men oavsett vilket så händer en viktig sak: din hjärna vaknar.

Och det är precis där kontotricket börjar funka på riktigt.

Därför räcker det inte med tre månaders översikt

Många budgetmetoder föreslår att du kollar tre månader bakåt. Problemet? Då missar du ALLT. Julen. Sommaren. De dyra veckorna i vabruari. Allt det där som gör att din ekonomi är i obalans.

Med kontotricket kollar du 12 månader bakåt. Ja, det tar tid. Ja, du får lite magknip. Men du får också en helårsbild som visar sanningen. Och det är först då du kan börja styra din ekonomi PÅ RIKTIGT.

Det här händer när du vågar se sanningen

  1. Du slutar tro att pengarna bara “försvinner”.

  2. Du får koll på hur mycket olika saker faktiskt kostar – mat, shopping, nöjen, barnens aktiviteter.

  3. Du börjar fatta nya beslut. För att du vill, inte för att du “måste spara”.

Nästa steg: skapa struktur (utan att bli tråkig)

I nästa inlägg dyker vi in i det många tycker låter knäppt:
Ska man ha sju konton?!
Svaret är ja. Och nej, det är inte så komplicerat som det låter. Du kommer fatta grejen direkt – och vilja öppna dem allihop.

Vill du få mer pengar över varje månad?

Då börjar resan med att få koll på hur du faktiskt spenderar dina pengar. Lita på mig – det är värt både skräcken och skrattet.

📩 Missar du nästa inlägg är du tokig.
Vi ses snart igen – då snackar vi kontostruktur deluxe. 🚀

Hej för nu!

/Mathilda

När sill och jordgubbar spräcker budgeten!

Det är något med midsommar…

Kanske är det ljuset, kanske jordgubbarna, kanske illusionen av att man är med i en Astrid Lindgren-film där alla går barfota och äter sill i slow motion.
Men varje år verkar hela Sverige kollektivt glömma att det faktiskt kostar pengar att leva sitt bästa blomsterliv.

Särskilt när man får feeling.

Och plötsligt står där med 5 sorters sill, 3 tårtor, 2 grillbrickor, en ny duk från Hemtex och… en midsommarkrans för 450 kr som vissnar innan efterrätten.
Inte för att någon egentligen ville ha fem sorters sill. Det bara… hände.

Och vet du vad?
Det får hända.

Men här kommer ett litet midsommartips från mig (och från Kontotricket):


🎯 Ha ett semesterkonto.
🎯 Lägg undan lite varje månad.
🎯 Gör sen precis det du vill på midsommar – men med gott samvete.

För grejen är: midsommar är inte en oväntad utgift.
Den kommer varje år.
På nästan exakt samma datum.
Det är som en återkommande räkning, fast med jordgubbar.

Så nästa år när du börjar smyggoogla recept på västerbottenpaj i maj – låt det inte magen knyta sig utan fira med go känsla.

Ha en underbar midsommar utan att spränga din plånbok!

/Mathilda

När ost blev en lyxprodukt…

Innehåller reklam för min kommande kurs

Alltså, är det bara jag – eller känns det som att man måste ansöka om bolån för att köpa hushållsost nuförtiden.

Jag stod och stirrade på prislappen på Willys häromdagen och tänkte: Nämen nu får det va nog. 129 spänn för en ost som ser ut att ha shrinkflation-dietat sedan 2020. Nästa gång får familjen helt enkelt välja mellan lördagsgodis eller ost – båda går inte.

Men samtidigt… så är det ju precis så det blivit. Matpriserna är inte bara höga – de är oförutsägbara. Ena veckan 19:90, nästa vecka 42:50. Och du vågar knappt öppna kassakvittot längre för att du vet att någonstans där inne gömmer sig en paprika som kostade 38 kr/styck.

Jag slutade hoppas på att priserna skulle gå ner

Under en period gick jag och väntade på att det skulle ”lugna sig”. Du vet, som man gör. Tänkte att det här är en tillfällig grej. Snart går det över. Vi måste bara härda ut.

Men matpriserna hade andra planer. Och mitt kylskåp också.

Så istället för att hoppas – började jag tänka: Vad kan jag faktiskt påverka själv?

Hemligheten? Det är inte bara vad du handlar – utan hur.

För let’s be honest: du kan klippa kuponger, scrolla kampanjer och ändå stå där i slutet av månaden och undra varför du har spenderat som om du föder ett fotbollslag.

Det handlar inte bara om att ”köpa billig mat”.

Det handlar om:

  • Att ha en matbudget som funkar på riktigt – även när det är grillväder, fotbollsträningar och vab på schemat.

  • Att planera smart, inte perfekt.

  • Att jobba med hjärnan, inte mot den (hej, impulsköp!)

  • Att få system – inte bara tips.

Och just det är varför jag skapade min kurs Mat-tricket: billigt & briljant.

Det du aldrig lärde dig i hemkunskapen

I Mat-tricket visar jag steg för steg hur du:

✔ Tar reda på exakt vad du faktiskt lägger på mat – utan att gissa
✔ Sätter upp ett matsystem som du orkar hålla fast vid
✔ Skapar en veckobudget som får pengarna att räcka – och till och med växa
✔ Hanterar sommarens glassfällor, skolstartens lunchlådedilemma och julens skinkstress med smart planering

Det är helt enkelt matbudgetsvarianten av mitt populära Kontotricket. Fast med extra mycket pepp 🙂

En investering som smakar mer än den kostar

Kursen kostar 2295 kr – vilket är mindre än vad många familjer lägger på bara onödiga mellanköp under ett par veckor. Och skillnaden? Den här kostnaden leder till något bättre. Mer kontroll. Mindre stress. Och pengar över till… ja, något roligare än hushållsost.

Så, är du redo att få tillbaka makten över ditt matkonto?

Du kan sluta skrolla kontoutdraget med svettpärlor i pannan. Sluta känna att det är du mot Ica Maxi.

Det finns ett smartare sätt – och det börjar den 25 juni.

📍 Mat-tricket – billigt & briljant
📆 Öppnar för köp 25 juni
💰 Pris: 2295 kr
🔒 Begränsat antal platser

Hej för nu!

/Mathilda

Ska vi verkligen låna till semester?

Häromkvällen såg jag ett inslag på nyheterna som fick mig att sätta kvällsteet i halsen. Enligt en ny undersökning från Nordea planerar 11 % av svenskarna att låna pengar för att ha råd med sommarsemestern. Det är alltså var tionde svensk – eller en på varenda grillfest i juli.

Kreditkort för rosé?

Och det var inte bara ett personligt lån här och där. Majoriteten av dessa lån kommer ske via kreditkort. Alltså: lån med ränta. För att få dricka rosé i Visby.

Missförstå mig rätt – jag älskar semester. Sol, bad, glass i stora lass och att låta jeansen vila i garderoben. Men det finns något sorgligt i att en så grundläggande sak som återhämtning ska behöva sättas på kredit.

När kostnaden kommer efteråt

För många har faktiskt inte råd just nu. Sex av tio säger att de påverkas av de ökade levnadskostnaderna. Och 38 % är oroliga för att pengarna inte ska räcka till för semester alls. Så vad gör vi? Vi skjuter problemet på framtiden genom att låna. Och den framtiden har ofta en rätt sur ränta.

Det finns ett annat sätt

Jag vill inte skamma någon – tvärtom. Jag vill bara säga: det finns andra vägar. Man kan vila utan att resa. Njuta utan att maxa kontokortet. Och framför allt: man kan planera sin semester utifrån vad plånboken faktiskt klarar. Det är där kontotricket kommer in.

Semester på riktigt – inte på kredit

Med kontotricket ger du varje krona ett syfte – även semesterns. Du skapar ett semesterkonto. Du sätter av pengar varje månad, oavsett om du sparar till en lyxresa nästa år eller en glassbudget till juli. Det behöver inte vara stora summor – men det är dina pengar. Inte bankens.

Och den känslan av att kunna betala för sin ledighet i förväg, med lugn i magen? Den är faktiskt ännu skönare än att ligga på en solstol i Italien.

Sommarlov och kylskåpskris – därför rusar matkostnaderna (och vad du kan göra åt det)

(Innehåller reklam för egen produkt)

Sommarlov. Den där tiden då vi ”får tillbaka våra barn” … och förlorar kontrollen över både rutiner och matbudget. Det går åt frukt, mackor, glass, yoghurt, smoothies och mellisar i en takt som får kylen att eka tom innan du ens hunnit blinka.

Men vad är det egentligen som händer med matbudgeten på sommaren – och hur kan man få stopp på pengaflödet utan att bli en tråkig matorakel?

Låt oss kika på det – och vad du konkret kan göra åt saken.

Kylskåpsdörren är inte semesterstängd

När barnen är hemma från skolan hela dagarna ökar både hungern (eller kanske mest viljan att småäta) och tempot på kylskåpsdörrens öppningar. Det du trodde skulle räcka i tre dagar är spårlöst försvunnet till kvällsmacka nummer tre.

Kombinera detta med spontana utflykter, gästande kusiner, glasspauser i solen och noll matlådor – och du har en perfekt storm för matbudgeten.

Vilken är din största utmaning?

Jag ställde nyligen frågan till mina följare: Vad är det svåraste med att hålla matbudgeten på sommaren?

Vanligaste svaren:

  • A. Brist på planering

  • B. Handlar oftare – mer spontant

  • C. Slänger mer mat

Och vet du – jag känner igen mig i alla tre!

Men det finns en lösning. En metod som hjälpt mig och tusentals andra att få kontroll på exakt det här. Den är enkel, smart och faktiskt rätt kul.

MAT-TRICKET: billigt & briljant 💥

Den 25 maj öppnar jag upp för köp av min digitala kurs Mat-tricket – billigt & briljant. Den är skapad för dig som:

✅ Vill sänka matkostnaderna utan att börja leva på havregrynsgröt
✅ Vill slippa vardagsstressen ”vad ska vi äta i dag?”
✅ Behöver struktur, inspiration och tydliga steg – och inte en flummig pekpinne
✅ Gillar konkreta verktyg, verkliga exempel och en metod som håller länge

📍 Pris: 2295 kr
📅 Öppnar för köp 25 maj
🧠 Innehåller motivation, strategi, veckobudget och massor av smarta knep

En investering som lönar sig direkt

Kursen är för dig som testat alla appar, stått med kvittoberget i handen och ändå tänkt: ”Det måste finnas ett smartare sätt.”

Det gör det.

Mat-tricket bygger på samma filosofi som mitt populära Kontotricket – men med fullt fokus på maten: planeringen, psykologin, fällorna och möjligheterna.

Så om du vill möta sommaren med en känsla av kontroll istället för ekonomisk svettning: häng med när vi kör igång!

👉 Vill du vara först med att få info när kursen öppnar?
📩 Lägg till dig på min e-postlista här

Hej för nu!

/Mathilda

Matpriserna rusar – men ändå slänger vi maten?

Det har knappast undgått någon att matpriserna stuckit iväg de senaste åren. Mejeriprodukter, grönsaker, kött – ja, det mesta har blivit dyrare. Förra året ökade matpriserna med nästan 20 % på bara ett år. Det är något som påverkat de flesta hushåll, särskilt barnfamiljer och ensamstående. Och visst märks det i plånboken?

Men – och här kommer det. I förra veckan slog det mig:
Så länge vi svenskar fortfarande har råd att slänga 17 kilo fullt ätbar mat per person och år – då är inte matpriserna för höga. Inte än.

Sug på den karamellen.

Och ja, jag vet att det låter hårt. Men handen på hjärtat – när maten verkligen blir för dyr, då slänger man den inte. Då tar man tillvara på allt. Då äter man rester, fryser in grytor, sparar sista klickarna crème fraîche och ställer inte mjölken i dörren.
Så länge vi lever med en marginal som tillåter att en broccolibukett eller en halväten tacotallrik åker i soporna för att vi ”inte hann”, så har vi inte nått smärtgränsen. Inte på riktigt.

Och ja – jag tycker faktiskt mitt eget påstående stämmer.

För när något verkligen är dyrbart, då behandlar vi det därefter. När bensinen var som dyrast var det ingen som körde onödiga vändor till köpcentrumet. När elpriserna slog i taket gick folk runt med dubbla filtar och tände värmeljus istället för taklampan. Men med maten? Där släpper vi fortfarande på garden.

Så nästa gång någon säger att ”man inte har råd att äta bra längre” – kolla i kompostpåsen. För där ligger ofta svaret.

Så nu känns det bättre när jag fått skriva av mig detta.

Och du – vill du verkligen börja få koll på matbudgeten? Då kan jag lova att det finns både system och motivation att hitta. Men det börjar inte med butikernas s.k. erbjudanden utan det börjar med att faktiskt använda det man redan har hemma.

Hej för nu!

/Mathilda

Buffert först, lån sen!

Förra veckan fick jag ett DM från en följare:
“Vår tvättmaskin håller på att ge upp, och nu börjar även frysen låta som ett flygplan. Är det okej att ta ett lån för att köpa nytt?”

Och alltså – jag fattar den känslan.
När flera grejer ger upp samtidigt och man står där mitt i vardagskaoset med kladdiga barntröjor och tinande köttfärs.

Men mitt korta svar?
Nej – inte om det inte är akut.
Och absolut inte om du redan har en buffert.

Det här är just en av anledningarna till varför jag pratar så ofta om att bygga upp en trygg buffert.
Inte för att bli rik. Utan för att slippa låna när livet krånglar lite.

Hur mycket ska man ha?

Enligt Finansinspektionen bör vi ha en buffert som motsvarar två till tre månaders utgifter.
För vissa kan det betyda 30 000 kr, för andra 70 000 kr.
Poängen är inte exakta siffror – utan att ha något att falla tillbaka på.

Vad räknas som en buffert?

En buffert är pengar du inte rör, som finns där om tvättmaskinen dör, bilen vägrar starta, eller om du plötsligt får en lägre inkomst.
Inte semesterpengar. Inte julklappspengar. Det här är trygghetspengar.

Så här gör vi – enligt Kontotricket:

Vi har ett separat buffertkonto.
En fast överföring varje månad – och ibland fyller vi på om det kommer in extra pengar, som skatteåterbäring eller återbetalningar.
Det behöver inte vara stora summor – det viktiga är att det händer regelbundet.

Och tillbaka till frågan om lån:

Om din kyl eller tvättmaskin går sönder och du inte har en buffert?
Då kan ett lån vara sista utvägen. Men då handlar det om att välja något med låg ränta, snabbt återbetalningsmål – och att direkt börja bygga upp din buffert så du slipper hamna där igen.

Men om det finns något kvar i maskinen – något liv kvar i vitvarorna – och du har möjlighet att vänta?
Vänta. Spara. Prioritera bufferten.
Det är en så mycket bättre känsla att betala med egna pengar när det väl behövs.

Hur tänker du kring buffert? Har du en? Har du behövt använda den?
Och hur gör du när saker går sönder?
Berätta gärna – jag är nyfiken. ?

Börsen: en berg- och dalbana med extra loop

Okej, vi behöver prata om börsen.

Du har säkert märkt det – ett par rödare dagar än vanligt i din fondportfölj i förra veckan, kanske ett oväntat sug att logga in och titta varje timme, eller bara en gnagande känsla av “borde jag göra något?”

Och ja, det är lite rörigt just nu. Varför?
Det är inte en grej – det är många.

På ena sidan Atlanten har vi Trump, som ännu en gång skruvat upp retoriken mot Kina. Tullar, hot om ytterligare handelsrestriktioner, och en ökad oro för ett nytt handelskrig mellan två av världens största ekonomier. Och som vanligt reagerar börsen snabbare än en treåring utan mellis.

Kombinera det med osäkerhet kring inflationen, räntebesked från amerikanska banker, val i viktiga ekonomier – och du har en cocktail som får marknaden att svaja. Senaste veckan har ju mycket gått upp igen.

Men vad betyder det här för dig som småsparare? Ska du göra något?
Svaret är: Kanske. Men troligen inte det du tror.

Innan du läser vidare vill jag tipsa om dagens poddavsnitt av min och Emelies podcast ”slut på kontot”. Där har vi idag en gäst. Det är ingen mindre än Annifrid Huhtala som hjälper oss att förklara marknaden och vad som faktiskt händer just nu. Missa inte det. Klicka på bilden här under för att komma till podden.

Börsen i slut på kontot
Vi snackar börsen i slut på kontot

Så här ska du tänka när börsen skakar:

1. Behöver du pengarna inom 1–2 år?

Då är det faktiskt dags att sälja av just den delen. Inga panikdrag, men har du ett tydligt mål (t.ex. handpenning, bröllop eller renovering) inom kort tid så bör de pengarna inte stå på börsen. Den är alldeles för nyckfull på kort sikt, särskilt just nu.

2. Sparar du långsiktigt? Sitt. Still. I. Båten.

Har du en bra portfölj och inga planer på att använda pengarna snart? Då ska du inte låta dig skrämmas av svängningarna. Tänk istället att du är ute på havet med en riktigt stabil segelbåt. Det gungar, visst. Men båten är byggd för det.

3. Det värsta du kan göra: sluta månadsspara.

Månadssparandet är ditt bästa verktyg för att ta dig igenom både upp- och nedgångar. Genom att fortsätta köpa i både dyrt och billigt lägger du grunden för ett genomsnittligt inköpspris – och minskar risken att du köper precis innan en dipp. Att pausa sparandet nu är som att hoppa av tåget för att det regnar.

4. Och ännu värre: sluta spara och göra ingenting med det du redan har.

Det här hände under finanskrisen 2008–2009. Många slutade månadsspara och sålde inte heller av tidigare vinster. De stod still. Och det tog åratal att komma tillbaka. Att göra ingenting när marknaden förändras är också ett beslut – och ofta ett kostsamt sådant, särskilt vid avslutat månadsspar.


Så här gör du som ett ekonomiskt geni (utan att behöva vara ett):

✔️ Behöver du pengarna snart? Plocka ut just de pengarna nu.
✔️ Sparar du långsiktigt? Fortsätt som vanligt.
✔️ Sitt lugnt i båten – om du har en vettig båt.
✔️ Fortsätt månadsspara. Alltid.
✔️ Handla i både uppgång och nedgång – det jämnar ut dina risker.


Det är i stökiga tider de långsiktiga hjältarna skapas.
Och tro mig – ditt framtida jag kommer tacka dig för att du höll dig till planen när alla andra freakade ur.

Hoppas detta inlägg lugnar dig som har panik och samtidigt ger dig som är helt passiv att agera om du ska ha pengarna inom kort tid.

Kram från mig

/Mathilda